Stoppsträcka
Med stoppsträckan menas den sträcka det tar från att föraren upptäcker ett hinder på vägbanan tills att bilen står still. Faror och hinder kan dyka upp i trafiken utan förvarning, att ha kunskap om vad stoppsträckan är och hur du kan påverka den är därför till stor hjälp då du kör bil på vägen.
Vad är stoppsträcka?
Stoppsträckan är den sammanlagda sträckan som det tar från att föraren upptäcker hindret tills att de få stopp på bilen, stoppsträckan består av reaktionssträcka + bromssträcka. Frågor som du kan fundera över kring din stoppsträcka när du kör är; hinner du stanna bilen om du upptäcker ett hinder? Om inte – vilken hastighet kommer bilen att ha i kollisionen?
Vad avgör i första hand längden på en stoppsträcka?
Den största och avgörande faktorn är vilken hastighet som du färdas i, lägre hastighet ger kortare stoppsträcka, eftersom den förkortar både reaktionssträcka och bromssträcka. Hastigheten är även den slutgiltiga faktorn i hur allvarliga skador en får vid en kollision.
Räkna ut stoppsträcka – stoppsträcka formel
Stoppsträckan består av reaktionssträcka + bromssträcka, vilka båda har både en lättare och svårare formel för att räkna ut hur långa de blir i olika hastighet och på olika väglag.
Formeln för reaktionssträckan är:
Reaktionssträcka i meter = v/3,6 * t
V = hastighet angiven i km/h
Hastigheten i km/h delas sedan i 3,6 för att få hastighet i m/sek
T = reaktionstid angiven i sekunder, hastighet multiplicera med reaktionstid
Reaktionstiden som vanligtvis används vid uträkning är 1 sekund, men den kan variera mellan 0,5 sekund och 2 sekunder.
Formeln för bromssträckan är:
Bromssträcka i meter = v^2 / 250 * f
V = hastighet angiven i km/h
Hastigheten multipliceras med sig själv, då bromssträckan ökar kvadratiskt till hastigheten.
F = friktionstal, bestäms av underlaget; cirka 0,8 på torr asfalt, men 0,1 på plan is.
Teori exempel – Stoppsträcka
Nu ska vi räkna ut stoppsträckan genom att räkna ut reaktionssträcka och bromssträckan med formlerna ovan.
Stoppsträcka 50 km/h
Först räknar vi ut reaktionssträckan, alltså tiden som det tar från att du som förare märker hindret på vägen tills att du börjar bromsa. Du har i exemplet en reaktionstid på 1 sekund.
Reaktionssträcka: 50/3,6 * 1 = 13,9 meter
Efter att vi har fått fram reaktionssträckan så räknar vi ut bromssträckan, alltså hur lång tid det tar från att du börjar bromsa tills bilen har stannat helt. I exemplet så är det bra väglag och bilens bromsar och däck är i bra skick.
Bromssträcka: 50^2 = 2500. 250*0,8 = 200. 2500/200 = 12,5 meter
13,9 meter + 12,5 meter = 26,4 meter. Stoppsträckan i exemplet är 26,4 meter.
Stoppsträcka 60 km/h
Vi börjar igen med att räkna ut reaktionssträckan, alltså hur lång sträcka du hinner färdas från att du upptäcker faran tills du börjat bromsa. I detta exempel har du istället en reaktionstid på 1,5 sek.
Reaktionssträcka: 60/3,6 * 1,5 = 25 meter.
Notera att det nu är nästan dubbelt så långt som i förra exemplet, och då har vi lagt till 10 km/h och 0,5 sek i denna uträkning. Nu räknar vi ut bromssträckan, sträcka från att du börjat bromsa tills att bilen står stilla. I exemplet är det bra väglag och bilens bromsar och däck är i bra skick.
Bromssträcka: 60^2 = 3600. 250*0,8 = 200. 3600/200 = 18 meter
25 + 18 = 43 meter. Stoppsträckan i exemplet är 43 meter.
Stoppsträcka 70 km/h
Sista exemplet så kommer vi att föreställa oss en solig vinterdag, det är runt nollgradigt och under natten har det varit snöblandat regn. Föraren har sovit bra och är pigg och glad. Därför så räknar vi nu med en reaktionstid på 0,5 sekund.
70/3,6 * 0,5 = 9,7 meter
På grund av den korta reaktionstiden så är reaktionssträckan kortare än i båda de förra exemplen. Nu ska vi räkna ut bromssträckan, som sagt så är det runt noll grader och har regnat under natten. På grund av detta så har väglaget under morgonen liknats med en ”isbana” och friktionstalet i exemplet är därför 0,1.
Bromssträcka: 70^2 = 4900. 250*0,1 = 25. 4900/25 = 196 meter
9,7 + 196 = 205,7 meter. Stoppsträckan i exemplet är 205,7 meter. Sträckan är 4 gånger längre än om väglaget varit lika bra som de övriga exemplen. I detta exempel så förstår vi att föraren inte kommer hinna stanna innan hindret, utan kommer antingen kollidera i hindret eller köra av vägen och då kollidera med ett träd eller dylikt.
