Stoppsträcka

Med stoppsträckan menas den sträcka det tar från att föraren upptäcker ett hinder på vägbanan tills att bilen står still. Faror och hinder kan dyka upp i trafiken utan förvarning, att ha kunskap om vad stoppsträckan är och hur du kan påverka den är därför till stor hjälp då du kör bil på vägen.

Vad är stoppsträcka?

Stoppsträckan är den sammanlagda sträckan som det tar från att föraren upptäcker hindret tills att de få stopp på bilen, stoppsträckan består av reaktionssträcka + bromssträcka. Frågor som du kan fundera över kring din stoppsträcka när du kör är; hinner du stanna bilen om du upptäcker ett hinder? Om inte – vilken hastighet kommer bilen att ha i kollisionen?

Vad avgör i första hand längden på en stoppsträcka?

Den största och avgörande faktorn är vilken hastighet som du färdas i, lägre hastighet ger kortare stoppsträcka, eftersom den förkortar både reaktionssträcka och bromssträcka. Hastigheten är även den slutgiltiga faktorn i hur allvarliga skador en får vid en kollision.

Räkna ut stoppsträcka – stoppsträcka formel

Stoppsträckan består av reaktionssträcka + bromssträcka, vilka båda har både en lättare och svårare formel för att räkna ut hur långa de blir i olika hastighet och på olika väglag.

Formeln för reaktionssträckan är:

Reaktionssträcka i meter = v/3,6 * t

V = hastighet angiven i km/h
Hastigheten i km/h delas sedan i 3,6 för att få hastighet i m/sek

T = reaktionstid angiven i sekunder, hastighet multiplicera med reaktionstid
Reaktionstiden som vanligtvis används vid uträkning är 1 sekund, men den kan variera mellan 0,5 sekund och 2 sekunder.

Formeln för bromssträckan är:

Bromssträcka i meter = v^2 / 250 * f

V = hastighet angiven i km/h
Hastigheten multipliceras med sig själv, då bromssträckan ökar kvadratiskt till hastigheten.

F = friktionstal, bestäms av underlaget; cirka 0,8 på torr asfalt, men 0,1 på plan is.

Teori exempel – Stoppsträcka

Nu ska vi räkna ut stoppsträckan genom att räkna ut reaktionssträcka och bromssträckan med formlerna ovan.

Stoppsträcka 50 km/h

Först räknar vi ut reaktionssträckan, alltså tiden som det tar från att du som förare märker hindret på vägen tills att du börjar bromsa. Du har i exemplet en reaktionstid på 1 sekund.

Reaktionssträcka: 50/3,6 * 1 = 13,9 meter

Efter att vi har fått fram reaktionssträckan så räknar vi ut bromssträckan, alltså hur lång tid det tar från att du börjar bromsa tills bilen har stannat helt. I exemplet så är det bra väglag och bilens bromsar och däck är i bra skick.

Bromssträcka: 50^2 = 2500. 250*0,8 = 200. 2500/200 = 12,5 meter

13,9 meter + 12,5 meter = 26,4 meter. Stoppsträckan i exemplet är 26,4 meter.

Stoppsträcka 60 km/h

Vi börjar igen med att räkna ut reaktionssträckan, alltså hur lång sträcka du hinner färdas från att du upptäcker faran tills du börjat bromsa. I detta exempel har du istället en reaktionstid på 1,5 sek.

Reaktionssträcka: 60/3,6 * 1,5 = 25 meter.

Notera att det nu är nästan dubbelt så långt som i förra exemplet, och då har vi lagt till 10 km/h och 0,5 sek i denna uträkning. Nu räknar vi ut bromssträckan, sträcka från att du börjat bromsa tills att bilen står stilla. I exemplet är det bra väglag och bilens bromsar och däck är i bra skick.

Bromssträcka: 60^2 = 3600. 250*0,8 = 200. 3600/200 = 18 meter

25 + 18 = 43 meter. Stoppsträckan i exemplet är 43 meter.

Stoppsträcka 70 km/h

Sista exemplet så kommer vi att föreställa oss en solig vinterdag, det är runt nollgradigt och under natten har det varit snöblandat regn. Föraren har sovit bra och är pigg och glad. Därför så räknar vi nu med en reaktionstid på 0,5 sekund. 

70/3,6 * 0,5 = 9,7 meter

På grund av den korta reaktionstiden så är reaktionssträckan kortare än i båda de förra exemplen. Nu ska vi räkna ut bromssträckan, som sagt så är det runt noll grader och har regnat under natten. På grund av detta så har väglaget under morgonen liknats med en ”isbana” och friktionstalet i exemplet är därför 0,1. 

Bromssträcka: 70^2 = 4900. 250*0,1 = 25. 4900/25 = 196 meter

9,7 + 196 = 205,7 meter. Stoppsträckan i exemplet är 205,7 meter. Sträckan är 4 gånger längre än om väglaget varit lika bra som de övriga exemplen. I detta exempel så förstår vi att föraren inte kommer hinna stanna innan hindret, utan kommer antingen kollidera i hindret eller köra av vägen och då kollidera med ett träd eller dylikt. 

Reaktionssträcka

När det pratas om ”reaktionssträcka” så är det sträckan som bilen färdas från att du som förare upptäcker faran tills att du börjar styra undan bilen eller trycker på bromspedalen. Ofta använder vi denna metod i samband med uträkning av stoppsträcka, reaktionssträcka bromssträcka tillsammans bildar stoppsträckan.

Många som pluggar teori inför att ta körkort är medvetna om detta och hur det påverkar bromssträcka och stoppsträcka, men många blandar också ihop dessa sträckor och räknar därför reaktionssträckan och bromssträckan som samma sak som stoppsträckan. I själva verket är reaktionssträckan innan du ens har börjar bromsa. Alltså den sträcka bilen hinner åka i meter innan du börjat bromsa.

Läs mer om de olika sträckorna och hur de påverkar dig som ska ta körkort eller redan är aktiv förare nedan, där vi blandar information med lätta och effektiva metoder för att räkna ut reaktionssträckan här nedan, vi hoppas denna information kan hjälpa dig ta körkort eller lära dig mer om ämnet.

Skillnad på reaktionssträckan, bromssträckan och stoppsträckan

Det är skillnad på reaktionssträckan, bromssträcka och stoppsträcka. Att förare blandar ihop dem och underskattar sin totala stoppsträcka påverkas av att också reaktionssträckan ofta underskattas, vilket kombinerat med fartblindhet och övermod i trafiken kan orsaka olyckor. 

Reaktionssträckan är viktig att ha i åtanke när du åker i kurvor och partier med skymd sikt, om du kör för snabbt finns risken annars att du frontalkrockar utan att du ens hinner få en chans att reagera. 

Vad påverkar reaktionssträckan?

Främst hastigheten som bilen åker i gör den längre, i kombination med din reaktionstid.

Din reaktionstid har ingen formel, utan är olika beroende på ålder och din erfarenhet av att köra bil. Normalt varierar reaktionstid mellan 0,5-2 sekunder. Förare i medelåldern har generellt sett kortast reaktionstid, då de fortfarande är snabbtänkta, har mycket erfarenhet och ofta kör bil längre sträckor och oftare. Unga nya förare och äldre har ungefär samma reaktionstid.

Vad påverkar reaktionstiden?

Hur lång denna tid är påverkas av mänskliga faktorer, och kan variera mellan tillfällen. 

• Reaktionstid bli kortare av att man är beredd och har kunskap om reaktionssträckan.
• Hur lång reaktionstid du har påverkas av en kombination av hur skarpt sinne du har samt längre erfarenhet i trafiken samt som förare.
• Blir lång av påverkan från alkohol, droger, mediciner, samt trötthet. 
• Längre av att du behöver göra val kring hur du ska agera

Hur räknar man ut reaktionssträckan

För att räkna ut reaktionssträckan är formel: ta hastigheten som bilen färdas i (angett i km/h), multiplicera med reaktionstid för att få fram den siffra som du sedan delar med 3,6 för att få fram reaktionssträckan i meter. 

Mer exakt så ser formeln ut så här: (s) = (v * r) / 3,6

S = reaktionssträckan angett i meter

V = hastighet i km/h

R = reaktionstid angett i sekunder

3.6 = det fasta talet för omvandling mellan hastighet i km/h och sträcka i m/s.

Lätt metod för att räkna ut reaktionssträckan

En mindre exakt men ungefärlig metod att räkna ut reaktionssträckan är att ta hastighet som bilen färdas i (angett i km/h), stryk sista siffran i hastigheten, multiplicera med reaktionstiden och multiplicera sedan detta med 3.

Exempel på denna lättare metod att räkna ut reaktionssträcka:

Du färdas i 50 km/h, denna hastighet tar du bort sista siffran i => 5. Din reaktionstid är 2 sekunder.

5 gånger 2 = 10,

10 gånger 3 = 30 meter

Din reaktionssträcka är alltså i detta exempel 30 meter.

Reaktionssträcka och Bromssträcka

Det är svårt att hålla koll på skillnaden på reaktionssträcka bromssträcka, eller att tänka att det är två benämningar av samma sträcka. Det är viktigt att komma ihåg att dessa två är olika sträckor, och att de gemensamt bildar stoppsträckan.

Reaktionssträckan är från att du upptäcker faran tills du reagerar igenom att bromsa eller väja med bilen. Denna har alltså ingenting att göra med väglag eller däck-kvalitet utan enbart hastighet och tid tills du börjar försöka få stopp på bilen.

Bromssträckan är sträcka bilen färdas från att du börjar bromsa tills att bilen står helt stilla. Hur lång tid det tar från att du bromsa tills att du får stopp på bilen påverkas av väglag och hur bra däck du har på din bil.

Sträckan som du färdas från att du upptäcker faran till att bilen står helt stilla = Stoppsträckan.

Reaktionssträcka teori exempel

För att illustrera skillnaden i reaktionssträcka beroende på hastigheten som bilen färdas i så kommer vi gå igenom två olika beräkningar nedan och påverkan som hastighet har på reaktionssträckan.

Hur mycket längre blir din reaktionssträcka när du ökar hastigheten från 50 km/h till 100 km/h?

I detta exempel kommer vi att använda oss av den exakta beräkningsformeln för reaktionssträcka, alltså s = (v*r) / 3,6 samt räkna med en fast reaktionstid på 1 sekund.

När du kör i 50 km/h blir uträkningen följande:

50 * 1 / 3,6 = 13,9 meter

När du kör i 100 km/h blir uträkningen istället:

100 * 1 / 3,6 = 27,8 meter

Om du ökar hastigheten från 50 km/h till 100 km/h blir skillnaden i reaktionssträcka 13,9 meter, alltså en ökning på 100%.

Hur mycket längre blir din reaktionssträcka när du ökar hastigheten från 40 km/h till 80 km/h?

I detta exempel kommer vi använda oss av den lättare och ungefärliga metoden för att räkna ut reaktionssträcka, alltså reaktionssträcka = hastighet (km/h utan sista siffran) reaktionstiden 3.

Vi kommer öka reaktionstiden från 1 sekund till 1,5 sekund, så den fasta reaktionstiden vi räkna med är 1,5.

Om du kör i 40 km/h blir uträkningen följande:

4 1.5 3 = 18 meter

Om du kör i 80 km/h blir uträkningen följande:

8 1.5 3 = 36 meter

Om du ökar hastigheten från 40 km/h till 80 km/h blir skillnaden i reaktionssträcka 18 meter, alltså en ökning på 100%.

Reaktionssträckan ökar proportionerligt beroende på hastighet

Som våra exempel ovan visar så är den enda variabel som vi kan påverka även den viktigaste: hastigheten vi kör i. Att sänka farten kommer att minska din reaktionssträcka proportionerligt med hastighetssänkningen, och då även höja den på samma sätt om du höjer farten.

Oförutsedda faror på vägen kan vara olika, att som förare tycka sig ha koll på läget och därför bli oförsiktig kan skapa olyckor i trafiken. Det är bättre att se till att du har tid att reagera på oväntade faror som att bromsar, genom att sänka farten på fordonet. Inte att hålla extra bra koll när du åker runt hörnet, eller ut ur tunneln.

Att anstränga sig extra mycket och vara redo att reagera är absolut också fördelaktigt, men det är en osäker variabel som inte ger någon exakt minskning i reaktionssträckan/ tills du bromsar, till skillnad från att sänka hastigheten.

Om vi som förare har framförhållning gällande den tid som vi behöver för att reagera på faror och då bromsar tidigare så blir allas vistelse i trafiken tryggare. Detta kan du göra genom att sänka hastigheten där du har begränsad sikt, som i tunnlar eller i skarpa kurvor samt andra vägpartier där sikten är blockerad.

Bromssträcka

Det som definierar en ”bromssträcka” är att föraren trycker på bromspedalen för att få stopp på bilen. Bromssträckan börjar där föraren trycker ner pedalen, och slutar när bilen står helt stilla.

När du kör bil i trafiken är det viktigt att vara medveten om hur bromssträckan påverkas av faktorer utöver huruvida du trycker på bromspedalen eller inte.

Skillnaden på bromssträcka och stoppsträcka

När vi pratar om bromssträcka är det väldigt viktigt att poängtera att denna enhet inte är densamma som ”stoppsträcka”. Många blandar ihop bromssträcka och stoppsträcka och använder dem därför felaktigt. 

Skillnaden är att bromssträckan endast tar till beräkning den sträckan som bilen färdas under tiden som bromsen är aktiverad, medan stoppsträckan räknar in både bromssträckan och reaktionssträckan – vilket är sträckan som bilen färdas från att föraren märkt av faran till att den börjar bromsa. 

Stoppsträckan är på så vis längre än bromssträckan, och inbegriper även mänskliga faktorer i hur långt bilen färdas innan vi som förare kan få stopp på den. Det är viktigt att ha i åtanke både under tiden som du pluggar teori inför att ta körkort och efteråt, då du ska ut och köra i trafiken. 

Hastighet är den största faktorn som påverkar bromssträckan

Den största faktorn som påverkar bromssträckan är hastighet, om din hastighet fördubblas så blir bromssträckan 4 gånger så lång.

Det finns även övriga faktorer som påverkar bromssträckan, faktorer som i situationen är svåra att styra över själv. Beroende på när och var du är tvungen att bromsa så kan din bromssträcka skilja sig väldigt mycket, även om du kör samma bil.

1. Väglag och lutning

Om du kör på halt väglag som till exempel is eller regn så kan bromssträckan bli 10 gånger längre än om du hade kört på torr asfalt. Lutning uppför förkortar bromssträckan, medan nerförslutning förlänger den.

2. Kvalitet på däcken

När du besiktigar din bil så får du ofta en anmärkning på däcken och mönsterdjupet på dem, desto sämre kvalitet på däcken eller grundare mönsterdjup desto längre bromssträcka har bilen. 

3. Bromsar och bromsteknik

Vad dina bromsar på bilen är i för skick kollas också under besiktningen av bilen, men om bilens bromsar är i dåligt skick så blir bromssträckan längre. Även hur många hjul som bromsar och vilken bromsteknik som används påverkar bromssträckan.

4. Vikten

Desto mer bilen väger, samt större last som bilen fraktar, desto längre blir bromssträckan. 

Hur räknar man ut bromssträckan?

Bromssträckan ökar kvadratiskt mot hastigheten, och följer därför en formel. Dock så är det nästan omöjligt att räkna ut en exakt bromssträcka eftersom de övriga faktorerna är väldigt annorlunda från situation till situation. När vi räknar på bromssträcka så utgår vi från att det är bra väglag och att bil, bromsar och däck är i gott skick. 

Att någonting ökar kvadratiskt betyder att det är ”upphöjt till 2”, det är viktigt att du som ska ta teoriprov för körkort har koll på hur det fungerar, eftersom det kan komma på provet. 

Lätt metod att räkna ut bromssträcka

Börja med att ta den hastighet som bilen färdas i angett i km/h men utan sista siffran, till exempel om du kör i 50 km/h så blir det 5. Sedan multiplicerar du 5 med sig själv och sedan med 0,4. 

Formel: s = h2*0,4

S = Bromssträckan i meter 

H = Hastighet i km/h utan sista siffran

0.4 = fast tal för beräkning av bromssträcka

Exempel på uträkning med en hastighet på 60 km/h

60 km/h => 6

6 x 6 = 36 

36 x 0,4 = 14,4 meter bromssträcka

Hur du räknar ut bromssträckan med en mer exakt metod

Om du vill beräkna bromssträcka noggrant så behöver du friktionstal på underlaget, friktionstalet multipliceras med 250 för att sedan användas med den kvadratiska upphöjningen av hastigheten angedd i km/h. Friktionstalet för torr asfalt är ca 0.8, på slät is är den istället 0.1.

Formel: s = v2 / (250 * f)

S = bromssträcka i meter

V = hastighet angett i km/h

250 = fast tal för beräkning av bromssträcka

F = friktionstal för underlaget

Exempel på exakt uträkning med en hastighet på 50 km/h

På torr asfalt:

50^2 / (250 * 0,8) = 12,5 meter bromssträcka

På slät is:

50^2 / (250 * 0,1) = 100 meter bromssträcka