fbpx

Högfartsbana mc

Högfartsbana mc – högfartsprovet

Syftet med högfartsbana för MC är att manövrera cykeln i hög hastighet och att göra en undanmanöver. Att manövrera innebär att du kör mellan koner på högfartsprovet. Om du gör en undanmanöver åt vänster, då ska du också svänga och luta dig åt vänster. Det kan vara fördelaktigt att ha några saker i åtanke på högfartsbanan för MC. Det är bland annat att, hitta rätt växel för din hoj. Du bör även försöka hålla jämn gas. Sedan är det även viktigt att växla ner inför vändningen. Fortsättningsvis, är det bra att försöka hålla blicken långt fram, alltså dit du ska. Detta hjälper dig med balansen. Syftet med högfartsprovet är alltså att du ska lära dig att manövrar cykeln i en hög hastighet och även att göra undanmanöver. Detta testas genom att du kör med din MC i 50 km/h på högfartsbanan mellan olika uppradade koner. Ett annat tips är att försöka nå upp till 50 km/h ganska omgående på banan. Det är även viktigt att ta ut svängarna vid slalomkörningen.

Hur går högfartsprovet till?

Provet går alltså till genom att du kör 50 km/h mellan koner. Alltså slalomkörning där du får uppvisa undanmanöver av din MC, genom att svänga och luta kroppen tillsammans med din MC. Du gasar upp i 50 km/h och behåller den hastigheten när du kör slalom mellan konerna. När du har tagit dig förbi konerna vänder du, och kör tillbaka mellan konerna på samma sätt. Vid vändningen bromsar du ner naturligtvis. Genom det här sättet kan du uppvisa att du kan manövrera cykeln i höghastighet.

Högfartsbana MC mått

På bilden nedan kan du se måtten av högfartsbanan. Det är 12 meter mellan varje kon i slalomkörningen. Mellan start och där slalom börjar är det ca 50 meter. Banan är alltså totalt omkring 110 meter lång.

Vilken hastighet ska man ha på högfartsbanan?

Du ska hålla en hastighet på 50 km/h under hela körningen. Det är även viktigt att försöka accelerera upp till 50 km/h i god tid innan banan. När du väl kör mellan konerna ska du alltså ha en hastighet på 50 km/h. Det för först vid vändningen som du bör bromsa ner. Genom att hålla en jämn hastighet blir det enklare att passera konerna. Det är även nödvändigt för att kunna uppvisa din förmåga att manövrera cykeln i en hög hastighet.

Högfartsbana MC stockholm – Öva med oss på JP’s trafikskola

Vi på JP’s trafikskola brinner för att utveckla och hjälpa våra elever till att ta MC kort. Vårt mål är att informera er och lära er alla viktiga delar innan uppkörningen. Vi har varit verksamma inom området länge och vet därför vad som är viktigt att tänka på när man önskar ta MC körkortet i Stockholm. Vi går igenom med dig allt du behöver veta inför högfartsbanan liksom de andra momenten vid MC körkort. Våra lärare är professionella och pedagogiska och hjälper dig med allt du är osäker på. Hör av dig och påbörja din MC utbildning hos oss redan idag!

Behöver du hjälp med körkortet? Boka dina kurser på vår Trafikskola i Stockholm!

KONTAKTA OSS






Stoppsträcka

Stoppsträcka

Med stoppsträckan menas den sträcka det tar från att föraren upptäcker ett hinder på vägbanan tills att bilen står still. Faror och hinder kan dyka upp i trafiken utan förvarning, att ha kunskap om vad stoppsträckan är och hur du kan påverka den är därför till stor hjälp då du kör bil på vägen.

Vad är stoppsträcka?

Stoppsträckan är den sammanlagda sträckan som det tar från att föraren upptäcker hindret tills att de få stopp på bilen, stoppsträckan består av reaktionssträcka + bromssträcka. Frågor som du kan fundera över kring din stoppsträcka när du kör är; hinner du stanna bilen om du upptäcker ett hinder? Om inte – vilken hastighet kommer bilen att ha i kollisionen?

Vad avgör i första hand längden på en stoppsträcka?

Den största och avgörande faktorn är vilken hastighet som du färdas i, lägre hastighet ger kortare stoppsträcka, eftersom den förkortar både reaktionssträcka och bromssträcka. Hastigheten är även den slutgiltiga faktorn i hur allvarliga skador en får vid en kollision.

Räkna ut stoppsträcka – stoppsträcka formel

Stoppsträckan består av reaktionssträcka + bromssträcka, vilka båda har både en lättare och svårare formel för att räkna ut hur långa de blir i olika hastighet och på olika väglag.

Formeln för reaktionssträckan är:

Reaktionssträcka i meter = v/3,6 * t

V = hastighet angiven i km/h
Hastigheten i km/h delas sedan i 3,6 för att få hastighet i m/sek

T = reaktionstid angiven i sekunder, hastighet multiplicera med reaktionstid
Reaktionstiden som vanligtvis används vid uträkning är 1 sekund, men den kan variera mellan 0,5 sekund och 2 sekunder.

Formeln för bromssträckan är:

Bromssträcka i meter = v^2 / 250 * f

V = hastighet angiven i km/h
Hastigheten multipliceras med sig själv, då bromssträckan ökar kvadratiskt till hastigheten.

F = friktionstal, bestäms av underlaget; cirka 0,8 på torr asfalt, men 0,1 på plan is.

Teori exempel – Stoppsträcka

Nu ska vi räkna ut stoppsträckan genom att räkna ut reaktionssträcka och bromssträckan med formlerna ovan.

Stoppsträcka 50 km/h

Först räknar vi ut reaktionssträckan, alltså tiden som det tar från att du som förare märker hindret på vägen tills att du börjar bromsa. Du har i exemplet en reaktionstid på 1 sekund.

Reaktionssträcka: 50/3,6 * 1 = 13,9 meter

Efter att vi har fått fram reaktionssträckan så räknar vi ut bromssträckan, alltså hur lång tid det tar från att du börjar bromsa tills bilen har stannat helt. I exemplet så är det bra väglag och bilens bromsar och däck är i bra skick.

Bromssträcka: 50^2 = 2500. 250*0,8 = 200. 2500/200 = 12,5 meter

13,9 meter + 12,5 meter = 26,4 meter. Stoppsträckan i exemplet är 26,4 meter.

Stoppsträcka 60 km/h

Vi börjar igen med att räkna ut reaktionssträckan, alltså hur lång sträcka du hinner färdas från att du upptäcker faran tills du börjat bromsa. I detta exempel har du istället en reaktionstid på 1,5 sek.

Reaktionssträcka: 60/3,6 * 1,5 = 25 meter.

Notera att det nu är nästan dubbelt så långt som i förra exemplet, och då har vi lagt till 10 km/h och 0,5 sek i denna uträkning. Nu räknar vi ut bromssträckan, sträcka från att du börjat bromsa tills att bilen står stilla. I exemplet är det bra väglag och bilens bromsar och däck är i bra skick.

Bromssträcka: 60^2 = 3600. 250*0,8 = 200. 3600/200 = 18 meter

25 + 18 = 43 meter. Stoppsträckan i exemplet är 43 meter.

Stoppsträcka 70 km/h

Sista exemplet så kommer vi att föreställa oss en solig vinterdag, det är runt nollgradigt och under natten har det varit snöblandat regn. Föraren har sovit bra och är pigg och glad. Därför så räknar vi nu med en reaktionstid på 0,5 sekund. 

70/3,6 * 0,5 = 9,7 meter

På grund av den korta reaktionstiden så är reaktionssträckan kortare än i båda de förra exemplen. Nu ska vi räkna ut bromssträckan, som sagt så är det runt noll grader och har regnat under natten. På grund av detta så har väglaget under morgonen liknats med en ”isbana” och friktionstalet i exemplet är därför 0,1. 

Bromssträcka: 70^2 = 4900. 250*0,1 = 25. 4900/25 = 196 meter

9,7 + 196 = 205,7 meter. Stoppsträckan i exemplet är 205,7 meter. Sträckan är 4 gånger längre än om väglaget varit lika bra som de övriga exemplen. I detta exempel så förstår vi att föraren inte kommer hinna stanna innan hindret, utan kommer antingen kollidera i hindret eller köra av vägen och då kollidera med ett träd eller dylikt. 

KONTAKTA OSS






Reaktionssträcka

Reaktionssträcka

När det pratas om ”reaktionssträcka” så är det sträckan som bilen färdas från att du som förare upptäcker faran tills att du börjar styra undan bilen eller trycker på bromspedalen. Ofta använder vi denna metod i samband med uträkning av stoppsträcka, reaktionssträcka bromssträcka tillsammans bildar stoppsträckan.

Många som pluggar teori inför att ta körkort är medvetna om detta och hur det påverkar bromssträcka och stoppsträcka, men många blandar också ihop dessa sträckor och räknar därför reaktionssträckan och bromssträckan som samma sak som stoppsträckan. I själva verket är reaktionssträckan innan du ens har börjar bromsa. Alltså den sträcka bilen hinner åka i meter innan du börjat bromsa.

Läs mer om de olika sträckorna och hur de påverkar dig som ska ta körkort eller redan är aktiv förare nedan, där vi blandar information med lätta och effektiva metoder för att räkna ut reaktionssträckan här nedan, vi hoppas denna information kan hjälpa dig ta körkort eller lära dig mer om ämnet.

Skillnad på reaktionssträckan, bromssträckan och stoppsträckan

Det är skillnad på reaktionssträckan, bromssträcka och stoppsträcka. Att förare blandar ihop dem och underskattar sin totala stoppsträcka påverkas av att också reaktionssträckan ofta underskattas, vilket kombinerat med fartblindhet och övermod i trafiken kan orsaka olyckor. 

Reaktionssträckan är viktig att ha i åtanke när du åker i kurvor och partier med skymd sikt, om du kör för snabbt finns risken annars att du frontalkrockar utan att du ens hinner få en chans att reagera. 

Vad påverkar reaktionssträckan?

Främst hastigheten som bilen åker i gör den längre, i kombination med din reaktionstid.

Din reaktionstid har ingen formel, utan är olika beroende på ålder och din erfarenhet av att köra bil. Normalt varierar reaktionstid mellan 0,5-2 sekunder. Förare i medelåldern har generellt sett kortast reaktionstid, då de fortfarande är snabbtänkta, har mycket erfarenhet och ofta kör bil längre sträckor och oftare. Unga nya förare och äldre har ungefär samma reaktionstid.

Vad påverkar reaktionstiden?

Hur lång denna tid är påverkas av mänskliga faktorer, och kan variera mellan tillfällen. 

  • Reaktionstid bli kortare av att man är beredd och har kunskap om reaktionssträckan.
  • Hur lång reaktionstid du har påverkas av en kombination av hur skarpt sinne du har samt längre erfarenhet i trafiken samt som förare.
  • Blir lång av påverkan från alkohol, droger, mediciner, samt trötthet. 
  • Längre av att du behöver göra val kring hur du ska agera

Hur räknar man ut reaktionssträckan

För att räkna ut reaktionssträckan är formel: ta hastigheten som bilen färdas i (angett i km/h), multiplicera med reaktionstid för att få fram den siffra som du sedan delar med 3,6 för att få fram reaktionssträckan i meter. 

Mer exakt så ser formeln ut så här: (s) = (v * r) / 3,6

S = reaktionssträckan angett i meter

V = hastighet i km/h

R = reaktionstid angett i sekunder

3.6 = det fasta talet för omvandling mellan hastighet i km/h och sträcka i m/s.

Lätt metod för att räkna ut reaktionssträckan

En mindre exakt men ungefärlig metod att räkna ut reaktionssträckan är att ta hastighet som bilen färdas i (angett i km/h), stryk sista siffran i hastigheten, multiplicera med reaktionstiden och multiplicera sedan detta med 3.

Exempel på denna lättare metod att räkna ut reaktionssträcka:

Du färdas i 50 km/h, denna hastighet tar du bort sista siffran i => 5. Din reaktionstid är 2 sekunder.

5 gånger 2 = 10,

10 gånger 3 = 30 meter

Din reaktionssträcka är alltså i detta exempel 30 meter.

Reaktionssträcka och Bromssträcka

Det är svårt att hålla koll på skillnaden på reaktionssträcka bromssträcka, eller att tänka att det är två benämningar av samma sträcka. Det är viktigt att komma ihåg att dessa två är olika sträckor, och att de gemensamt bildar stoppsträckan.

Reaktionssträckan är från att du upptäcker faran tills du reagerar igenom att bromsa eller väja med bilen. Denna har alltså ingenting att göra med väglag eller däck-kvalitet utan enbart hastighet och tid tills du börjar försöka få stopp på bilen.

Bromssträckan är sträcka bilen färdas från att du börjar bromsa tills att bilen står helt stilla. Hur lång tid det tar från att du bromsa tills att du får stopp på bilen påverkas av väglag och hur bra däck du har på din bil.

Sträckan som du färdas från att du upptäcker faran till att bilen står helt stilla = Stoppsträckan.

Reaktionssträcka teori exempel

För att illustrera skillnaden i reaktionssträcka beroende på hastigheten som bilen färdas i så kommer vi gå igenom två olika beräkningar nedan och påverkan som hastighet har på reaktionssträckan.

Hur mycket längre blir din reaktionssträcka när du ökar hastigheten från 50 km/h till 100 km/h?

I detta exempel kommer vi att använda oss av den exakta beräkningsformeln för reaktionssträcka, alltså s = (v*r) / 3,6 samt räkna med en fast reaktionstid på 1 sekund.

När du kör i 50 km/h blir uträkningen följande:

50 * 1 / 3,6 = 13,9 meter

När du kör i 100 km/h blir uträkningen istället:

100 * 1 / 3,6 = 27,8 meter

Om du ökar hastigheten från 50 km/h till 100 km/h blir skillnaden i reaktionssträcka 13,9 meter, alltså en ökning på 100%.

Hur mycket längre blir din reaktionssträcka när du ökar hastigheten från 40 km/h till 80 km/h?

I detta exempel kommer vi använda oss av den lättare och ungefärliga metoden för att räkna ut reaktionssträcka, alltså reaktionssträcka = hastighet (km/h utan sista siffran) reaktionstiden 3.

Vi kommer öka reaktionstiden från 1 sekund till 1,5 sekund, så den fasta reaktionstiden vi räkna med är 1,5.

Om du kör i 40 km/h blir uträkningen följande:

4 1.5 3 = 18 meter

Om du kör i 80 km/h blir uträkningen följande:

8 1.5 3 = 36 meter

Om du ökar hastigheten från 40 km/h till 80 km/h blir skillnaden i reaktionssträcka 18 meter, alltså en ökning på 100%.

Reaktionssträckan ökar proportionerligt beroende på hastighet

Som våra exempel ovan visar så är den enda variabel som vi kan påverka även den viktigaste: hastigheten vi kör i. Att sänka farten kommer att minska din reaktionssträcka proportionerligt med hastighetssänkningen, och då även höja den på samma sätt om du höjer farten.

Oförutsedda faror på vägen kan vara olika, att som förare tycka sig ha koll på läget och därför bli oförsiktig kan skapa olyckor i trafiken. Det är bättre att se till att du har tid att reagera på oväntade faror som att bromsar, genom att sänka farten på fordonet. Inte att hålla extra bra koll när du åker runt hörnet, eller ut ur tunneln.

Att anstränga sig extra mycket och vara redo att reagera är absolut också fördelaktigt, men det är en osäker variabel som inte ger någon exakt minskning i reaktionssträckan/ tills du bromsar, till skillnad från att sänka hastigheten.

Om vi som förare har framförhållning gällande den tid som vi behöver för att reagera på faror och då bromsar tidigare så blir allas vistelse i trafiken tryggare. Detta kan du göra genom att sänka hastigheten där du har begränsad sikt, som i tunnlar eller i skarpa kurvor samt andra vägpartier där sikten är blockerad.

KONTAKTA OSS






Bromssträcka

Bromssträcka

Det som definierar en ”bromssträcka” är att föraren trycker på bromspedalen för att få stopp på bilen. Bromssträckan börjar där föraren trycker ner pedalen, och slutar när bilen står helt stilla.

När du kör bil i trafiken är det viktigt att vara medveten om hur bromssträckan påverkas av faktorer utöver huruvida du trycker på bromspedalen eller inte.

Skillnaden på bromssträcka och stoppsträcka

När vi pratar om bromssträcka är det väldigt viktigt att poängtera att denna enhet inte är densamma som ”stoppsträcka”. Många blandar ihop bromssträcka och stoppsträcka och använder dem därför felaktigt. 

Skillnaden är att bromssträckan endast tar till beräkning den sträckan som bilen färdas under tiden som bromsen är aktiverad, medan stoppsträckan räknar in både bromssträckan och reaktionssträckan – vilket är sträckan som bilen färdas från att föraren märkt av faran till att den börjar bromsa. 

Stoppsträckan är på så vis längre än bromssträckan, och inbegriper även mänskliga faktorer i hur långt bilen färdas innan vi som förare kan få stopp på den. Det är viktigt att ha i åtanke både under tiden som du pluggar teori inför att ta körkort och efteråt, då du ska ut och köra i trafiken. 

Hastighet är den största faktorn som påverkar bromssträckan

Den största faktorn som påverkar bromssträckan är hastighet, om din hastighet fördubblas så blir bromssträckan 4 gånger så lång.

Det finns även övriga faktorer som påverkar bromssträckan, faktorer som i situationen är svåra att styra över själv. Beroende på när och var du är tvungen att bromsa så kan din bromssträcka skilja sig väldigt mycket, även om du kör samma bil.

1. Väglag och lutning

Om du kör på halt väglag som till exempel is eller regn så kan bromssträckan bli 10 gånger längre än om du hade kört på torr asfalt. Lutning uppför förkortar bromssträckan, medan nerförslutning förlänger den.

2. Kvalitet på däcken

När du besiktigar din bil så får du ofta en anmärkning på däcken och mönsterdjupet på dem, desto sämre kvalitet på däcken eller grundare mönsterdjup desto längre bromssträcka har bilen. 

3. Bromsar och bromsteknik

Vad dina bromsar på bilen är i för skick kollas också under besiktningen av bilen, men om bilens bromsar är i dåligt skick så blir bromssträckan längre. Även hur många hjul som bromsar och vilken bromsteknik som används påverkar bromssträckan.

4. Vikten

Desto mer bilen väger, samt större last som bilen fraktar, desto längre blir bromssträckan. 

Hur räknar man ut bromssträckan?

Bromssträckan ökar kvadratiskt mot hastigheten, och följer därför en formel. Dock så är det nästan omöjligt att räkna ut en exakt bromssträcka eftersom de övriga faktorerna är väldigt annorlunda från situation till situation. När vi räknar på bromssträcka så utgår vi från att det är bra väglag och att bil, bromsar och däck är i gott skick. 

Att någonting ökar kvadratiskt betyder att det är ”upphöjt till 2”, det är viktigt att du som ska ta teoriprov för körkort har koll på hur det fungerar, eftersom det kan komma på provet. 

Lätt metod att räkna ut bromssträcka

Börja med att ta den hastighet som bilen färdas i angett i km/h men utan sista siffran, till exempel om du kör i 50 km/h så blir det 5. Sedan multiplicerar du 5 med sig själv och sedan med 0,4. 

Formel: s = h2*0,4

S = Bromssträckan i meter 

H = Hastighet i km/h utan sista siffran

0.4 = fast tal för beräkning av bromssträcka

Exempel på uträkning med en hastighet på 60 km/h

60 km/h => 6

6 x 6 = 36 

36 x 0,4 = 14,4 meter bromssträcka

Hur du räknar ut bromssträckan med en mer exakt metod

Om du vill beräkna bromssträcka noggrant så behöver du friktionstal på underlaget, friktionstalet multipliceras med 250 för att sedan användas med den kvadratiska upphöjningen av hastigheten angedd i km/h. Friktionstalet för torr asfalt är ca 0.8, på slät is är den istället 0.1.

Formel: s = v2 / (250 * f)

S = bromssträcka i meter

V = hastighet angett i km/h

250 = fast tal för beräkning av bromssträcka

F = friktionstal för underlaget

Exempel på exakt uträkning med en hastighet på 50 km/h

På torr asfalt:

50^2 / (250 * 0,8) = 12,5 meter bromssträcka

På slät is:

50^2 / (250 * 0,1) = 100 meter bromssträcka

KONTAKTA OSS






AM-körkort, EU-moped eller Mopedkörkort Klass 2?

AM-körkort, EU-moped eller mopedkörkort klass 2 är nog begrepp som du har hört tidigare. Det finns en del olika begrepp när det gäller körkort för mopeder och i det här blogginlägget ska vi gå igenom vad det olika begreppen betyder och vad det är för skillnad på dem.

AM-körkort

AM-körkort (även kallas mopedkörkort klass 1) tillåter dig att köra mopeder i klass 1. Det är samma sak som EU-moped och betyder att du får köra mopeder som kan gå i upp till 45 km/h och har registreringsskylt. Du måste även ha fyllt 15 år och genomgått en mopedutbildning hos en behörig utbildare. Du kan alltså inte övningsköra med moped privat! Utbildningen består av både teori och praktik.

Mopedkörkort Klass 2

Mopedkörkort klass 2 innefattar mopeder som får köras i max 25 km/h och inte har en motor som överstiger 1 kilowatt. Mopeden behöver inte ha en registreringsskylt eftersom de bara får köras på cykelbanor. Har du en äldre moped så är det antagligen en moped i klass 2.

Har du fyllt 15 och vill börja köra moped? Vi på JP’s Trafikskola har lång erfarenhet av utbildningar för AM-körkort. Du kan alltid ta kontakta oss om du är osäker på vad för typ av moped du har och vilken behörighet du behöver!

Läs mer hur olika typer av kort på Hitta Kreditkortet.

När ska man byta till vinterdäck och vad gäller

I det här blogginlägget ska vi på JP’s Trafikskola ge svar på vanliga frågor om vinterdäck. När ska man byta till vinterdäck och vad är det som gäller?

Lagar och regler om vinterdäck

Enligt svensk lag ska ditt fordon ha vinterdäck mellan 1 december och 31 mars om det råder vinterväglag. Så hur definieras då vinterväglag? Det råder vinterväglag när det finns snö, is, snömodd eller frost på någon eller några delar av vägen och vid en eventuell däckkontroll så är det polisen som avgör om det finns.

Olika typer av vinterdäck

Det finns två olika typer av vinterdäck, dubbdäck och dubbfria vinterdäck (friktionsdäck). Dubbdäck ger bäst grepp på is oxh friktionsdäck presterar bäst på barmark, slask och lös snö. Det är viktigt att du väljer vinterdäck efter det väglaget som är vanligast där du kommer köra.

Du kan läsa mer om vilka regler som gäller för vinterdäck på Transportstyrelsens hemsida. Anpassa din hastighet och din körning efter rådande väglag och håll avstånd till andra fordon ute i trafiken.

Trafikskola i Stockholm

Enkel och billig väg till körkortet

JP’s Trafikskola Stockholm har som motto att alltid sätta våra elever i fokus och ge dem en så enkel, smidig och kostnadseffektiv väg till körkortet som möjligt. Vi har över 20 års erfarenhet i att utbilda våra elever i bilkörning och trafikregler. Vi hjälper till med allt som krävs för att du ska kunna bli behörig för B-körkort, yrkeskompetensbevis (YKB) eller AM-kort (moped).

Kurser i höst på JP’s Trafikskola Stockholm

Under hösten har vår trafikskola i Stockholm flera kurser inplanerade. Allt från handledarkurser, riskutbildningar och teorilektioner med lediga platser för dig som är sugen på att körkort! Alla våra kurser undervisas av branschens bästa utbildare och du hittar inga mer erfarna lärare på någon annan trafikskola i Stockholm. Vi vet vad som krävs för att bli en bra och säker bilförare i trafiken och det speglas i vår utbildning.

Vill du eller någon du känner ta körkort i höst? Tipsa om JP’s Trafikskola Stockholm och kolla in våra körkortsutbildningar och kurser i höst!

Säkerhetskontroll vid uppkörning

Ett obligatoriskt moment för att bli godkänd för B-körkort är att utföra en säkerhetskontroll vid uppkörningen på det fordonet du ska ut och köra med. Momentet delas in i yttre- och inre säkerhetskontroll samt körställning. Din uppkörningsledare bestämmer vad för typ av säkerhetskontroll som ska utföras men du bör vara beredd på att utföra en komplett kontroll av fordonet.

För att utföra en yttre säkerhetskontrollen ska du kontrollera fordonets belysning, alltså parkeringsbelysningen, halv- och helljusen, fram- och bakblinkers och bakljus. Om du bedömer att de är smutsiga ska du torka av belysningen så de syns bättre. Du ska även kontrollera mönsterdjupet på framhjulen så det inte är slitna.

Under en inre säkerhetskontroll av fordonet ska du kontrollera att vindrutetorkarna, värmereglagen (framförallt defrostern på bakruten), tutan, handbromsen fungerar. Vrid även på ratten samtidigt som du bromsar och startar bilen för att kontrollera att broms- och styrservon fungerar. Om allt är det som ska sjunker bromsen och ratten blir lätt att vrida.

När du kör ett fordon är även din körställning viktig och det är något som kan komma att kontrolleras vid din uppkörning. Tänk på att justera nackstödet så det är placerat ungefär i mitten av bakhuvudet. Justera även backspegeln och sidospeglarna så du har en klar sikt runt om bilen.

Säkerhetskontroller är självklart en del av en B-körkortsutbildning. Här kan du läsa mer om vilka moment i B-körkortsutbildningen som vi erbjuder och som är obligatoriska.

Läs vår Checklista för Inre och Yttre Säkerhetskontroll

Vill du ha hjälp med körkortet? Kontakta oss på Jp’s Trafikskola Stockholm & Sundbyberg, vi hjälper dig från start till slut med körkortet!

Vad är riskutbildning del 1?

Riskutbildning del 1 (riskettan) är ett obligatoriskt moment tillsammans med Riskutbildning del 2 som måste vara godkänd för att få ett B-körkort. Utbildningen sker vanligtvis på din trafikskola och är ca 3 timmar lång. Utbildningen är giltig i 5 år och om du inte tagit ditt B-körkort innan dess måste du göra om den. Syftet med riskettan är att lära ut vilka risker alkohol, droger och trötthet har i trafiken. Efter avklarad riskutbildning del 1 ska du ha kännedom om följande:

  • Risker, konsekvenser, påverkan och undvikande av körning med alkohol- eller narkotikaklassade preparat i kroppen.
  • Regler för trötthet och rattfylleri i trafiken.
  • Olycksrisker för män, kvinnor, yngre och äldre.
  • Hur mobiler, passagerare och stress påverkar din körning.
  • Hur beteende och attityd påverkar din körning.

Alla vet att det är olagligt att köra bil under påverkan men ändå dör det ca 70 personer varje år i alkohol- eller narkotikapåverkade olyckor. Vi på JP’s Trafikskola erbjuder alla obligatoriska moment som krävs för att ta B-körkort! Här kan du läsa mer om riskutbildning del 1.

Hur fickparkerar man? En enkel guide

liten bil fickparkerad

Undviker du att fickparkera? Fickparkering kan vara svårt men är absolut nödvändigt att kunna, och man ska inte bli förvånad om det dyker upp på uppkörningen. Som med allt här i livet så ger övning färdighet. I det här inlägget har vi listat fem checkpunkter att följa, som hjälper dig att bli ett proffs på fickparkering.

  1. Placera din bil jämsides den bilen du ska parkera bakom, med backspeglarna i linje. Håll avståndet till ungefär en halvmeter.
  2. Vrid ratten fullt åt höger och börja sakta backa. Håll hela tiden koll i båda backspeglarna så du inte tar i främre bilens bakdel.
  3. Fortsätt backa tills du ser den bakre bilens båda främre framlysen i din vänstra sidospegel. När du ser det så rätar du upp bilen.
  4. Fortsätt backa långsamt tills du kan klämma in din bil bakom den främre bilen.
  5. Nu svänger du vänster fullt ut för att få in bilens främre del. Om du behöver så fortsätter du justera bilens position och backar långsamt. När du fickparkerar är det viktigt att alltid ha god sikt och att hålla låg hastighet. Följ dessa instruktioner för att bli en mästare på fickparkering!

Vill du lära dig mer om körning, trafikregler och körkort? Spana då in andra guider och tips på vår blogg.

Välkommen till vår Trafikskola i Stockholm!

//Teamet på JPs Trafikskola